Att vi skulle skaffa en katt var det ingen tvekan om. Frågan var vilken och varifrån. Diskussionen började..
Först började jag titta på olika katthem om vi skulle ta en katt därifrån. Jag hittade en som var drygt ett halv år gammal. Ringde om den och tjejer som svarade sa att om vi ska ta den katten så måste vi ta en till för att de inte säljer kattungar ensamma, speciellt inte till hem utan andra katter. Idag förstår jag vad hon menade och tycker att det är riktigt bra att det finns sådana regler med då blev jag nästan irriterad. Vaddå? Så om jag tänker köpa en katt så måste jag ta en på köpet? Så förstod jag det! Det kändes inte riktigt bra. Hon var inte riktigt på humör att förklara för mig hur det låg till. Sedan måste jag tillägga att jag tyckte att det var jobbigt att åka till ett katthem överhuvudtaget. Så jag var väldigt nervös!
Vi bestämde nog en tid när vi skulle komma och titta på katterna. När jag la på luren då kände jag bara hur fel allting blev. Jag började tänka mycket och fick nästan ångest över det hela. Ju mer jag tänkte på det desto mer blev jag övertygad om att jag inte vill att det ska gå till på det sättet. Jag vill helt själv välja vilken katt som jag ska ta hand om och inte ska någon tvinga på mig den. Inte bra för oss och inte för katten heller. Tankarna snurrade på högvarv och allt kändes bara fel. Så här skulle det väl inte kännas att åka och titta på sin nya vän!?!? Min rädsla för katthem och detta hur klantigt kvinnan la fram vilka regler som gällde för kattungar hos dem gjorde att jag backade ur.
Allt kändes förvirrande men en sak visste jag; så här skulle det inte kännas att skaffa mig en efterlängtad katt!
Sökandet fortsatte..
Vi började diskutera om vi kanske skulle skaffa en raskatt. Vi ville ha en innekatt som trivdes att vara inne. Både jag och min sambo har erfarenhet av huskatter som längtade ut till utelivet. Det ville vi slippa. Där bestämde vi att titta på vilka raser skulle passa oss isf. Vi hade noll kunskap och erfarenhet av raskatter i det läget. Vi satte ett tak på 3000 kr och började leta..
Vi fastnade ganska fort för perserrasen. Det verkade vara den lugnaste rasen som gillade att ligga i soffan och gosa så det passade oss alldeles utmärkt. Så så fick det bli!
Ganska snabbt hittade vi en creme perser kattunge. Vi ringde och bestämde tid med uppfödarna några dagar senare. De ringde återbud samma morgon som vi skulle åka och titta på den. Det kändes lite oseriöst så sökandet fortsatte. Ganska snabbt märkte vi att 3000 kr räcker inte långt så vi höjde till 4000 kr. När vi hittade Leo och ringde uppfödaren och fick komma och titta på den samma dag så kändes det som att i hittat hem. När vi kom till uppfödaren tingade vi Leo och sedan tog det ett par dagar innan vi kunde hämta hem honom. Läs resten av historien om Leo här.
Jag råkade se en bild på en katt på blocket och redan då visste jag att katt nummer 2 (om det skulle bli en katt nr 2 så att säga) skulle bli en sådan. Jag googlade lite på det och det visade sig att det var en ragdoll jag hade hittat. Så så enkelt var det. Jag läste lite på ragdoll rasen och kände att den rasen skulle passa oss väldigt bra oxå. Ett stort plus var att ragdoll rasen accepterar andra katter utan några större problem. Eftersom vi redan hade Leo så var det en viktig detalj för oss. Sagt och gjort.
Vi märkte ganska snabbt att Leo inte trivdes som ensamkatt så letandet började ganska fort efter att vi skaffade Leo. Att hitta en ragdoll var mycket lättare än att hitta en perser. Men att hitta en blå colorpoint hona var en annan historia! Det kändes helt omöjligt. Vi hittade en men den var redan tingad. Till slut, efter massa om och men hittade vi henne, i Örebro av alla ställen. Vi åkte och tittade på henne och några veckor senare var hon våran, lilla söta Blossom. Läs mer om Blossoms ankomst här.
Här kan du läsa mina tankar runt Disney, den tredje katten.
Idag känns alla våra beslut så rätt. Allt blir som det är meningen att det ska bli. 🙂
