Archives

spacer

Katten Leo DÅ & NU..

Att alla katter förändras under tiden de lever ihop med oss människor är kanske inte så konstigt. Alla förändras mer eller mindre. Den som har förändrats mest hemma hos oss är Leo.
Jag har redan skrivit i ett annat inlägg om hur det gick när Leo flyttade in hos oss. Nu tänkte jag skriva mer om hur han har förändrats sedan dag 1.

img_3704

Om blicken kunde döda.. Lilla tröttis!

Leo kommer från en kull på 3 st kattungar. Alla 3 var pojkar. Han hade någon katt att leka med hela tiden. Han hade även sin mamma och några andra kissar som han kunde ty sig till. När han hade flyttat in hos oss blev han helt själv. Jag tog lite ledigt för att kunna vara hemma med honom de första dagarna men jag räckte inte på långa vägar. Jag var nog mest i vägen, nu när jag tänker tillbaka. 🙂 Jag trodde att om jag bara lekte med honom så skulle han känna sig mer hemma och börja trivas, men det blev tvärtom. Han började istället att undvika mig och började vantrivas på riktigt. Jag blev ju så klart väldigt ledsen över detta. Jag ville ju så väl och det blev bara pannkaka av det hela. Till slut så ringde jag till uppfödaren och berättade detta och hon sa att hon inte känner igen honom. Han hade varit glad och lycklig hemma hos henne. Men hon gav mig rådet att sluta leka med honom (vilket var väldigt svårt). Men jag hade samtidigt inget val. Han var olycklig! Något måste göras..
Jag märkte skillnad ganska fort. Han behövde sova mycket, stackaren. Än idag sover han mest av alla våra katter. 🙂 Så ni kan tänka er vad han fick gå igenom! En överenergisk hemsk människa som sprang runt där med serpentiner och annat och försökte aktivera honom när han bara ville sova och vara ifred.
Långsamt, långsamt märkte vi att han började söka sig till oss.
Jag måste oxå tillägga att han blev kammad VARJE DAG. Alltså hela katten! Han hatade det! Han hatade det så mycket att han inte ens ville bli klappad av oss efter det. Han började bli rädd för händerna.
Han fick även erfara en hel del duschar, eftersom jag hört att man ska börja duscha katten tidigt så den vänjer sig. Visst, i det långa loppet ser jag att det gett resultat. Det är inga problem att duscha Leo idag. Han är ju så van vid detta nu!
Vi märkte ganska snabbt oxå att Leo inte trivs som ensamkatt. Han saknade kattsällskap. Så vi skaffade Blossom och efter det har det bara gått framåt.

nya-085

Leo börjar trivas..

Idag är Leo en knäkatt på heltid! Han älskar att bli klappad och skulle vilja ligga i knät mest hela tiden om han fick.
Ni undrar kanske varför jag var så på? För att jag har längtat så efter en katt och trodde nog att leken kunde lösa hans ”ensamproblem”.
Eftersom han vantrivdes så gick han runt och gnällde hela tiden. Jag försökte väl trösta honom. Men på fel sätt. Jag gjorde vad jag trodde var rätt men det visade sig vara helt fel.

cimg4576

Idag är Leo en knäkatt!


Vändpunkten i vårt fall var samtalet med uppfödaren. Jag är glad för att jag ringde henne!

spacer

Vikten av att ha stamtavla för raskatt!

Varför ska man ha en stamtavla när man köper en raskatt?

  • För att få ta del av kattens historia
  • Om katten ska kunna ställas ut i sin ras måste den ha en stamtavla, annars kallas den huskatt
  • Om man ska fortsätta avla på rasen måste båda ha en stamtavla

ju

Stamtavla är en värdehandling. I stamtavlan finns bl.a : Utställningstitel, Kattens namn, EMS-kod, Registreringsnummer, LO/RIEX, ID-nummer, Uppfödare och Ägare. 
Att få en stamtavla kostar ca 200 kr/per kattunge.
När vi skulle köpa en raskatt så var det inte för utseendet utan för egenskaperna. Vi var ute efter en lugn kattras som gillar att ligga i soffan. En katt som trivs med att leva inne. Och vi har lyckats!
Det där med stamtavla hade vi ingen aning om. Nu har vi inte ställt ut dem ännu och vi har inte avlat heller än, men man vet aldrig vad framtiden bär med sig. Den kanske kommer till användning. 
Jag hoppas att min kattklubb anordnar en föreläsning om stamtavla snart så jag kan lära mig ordentligt hur det går till.
Det underlättar alltid om man har en kunnig uppfödare att göra med som kan förklara vissa obegripliga saker för en. Vi har inte haft den turen. Antigen så kunde de inte själva eller så kunde de inte förklara så vi fattade eller så hade de inget intresse av att lära ut det de kan. Ja, hur som helst så har vi fått lära oss allt på egen hand. Det går det med!
spacer

Bombel – 4 år!

Bombel

bombel

Bombel kallas även Bombli blev bara 4 år gammal. Han var min första katt och det var tack vare honom som min kärlek för katter väcktes. Han var bara e vanlig gråvit bondkatt men han var så mycket mer än så för mig. Än idag saknar jag honom så fruktansvärt mycket så det ont. Varje gång jag tänker på att han är borta får jag tårar i ögonen. Det här inlägget är väldigt svårt för mig att skriva. Det river upp gamla sår. Men jag vill ändå göra detta! Kanske mest för mig själv så jag aldrig glömmer hur det var att ha honom i mitt liv i 4 år. Bara 4 år..
Här kommer historien om den vanligaste och den mest underbara katten som funnits på denna jord!

sc01aa6b29

Bombel föddes i Göteborg vid Redbergsplatsen 14 juli 2000.
Min bror och hans dåvarande sambo såg en annons i tidningen och ringde upp kvinnan med kattungarna. De hade 2 semilånghåriga och 2 korthåriga kattungar till salu. Han och hans sambo bestämde sig för en semilånghårig kattunge. När jag hade sett kattungen ville jag oxå ha en. Men jag ville han en korthårig. Dagen efter ringde jag upp kvinnan och hon sa att jag kunde komma och hämta kattungen. Det gjorde jag. Jag kom tomhänt med spårvagnen. Hon frågade om jag hade en kattbur och det hade jag ju inte. Hon hittade en liten kartong och gjorde ett litet hål i den. Hämtade en kattunge och frågade om jag ville ha denna. Jag sa JA. Hon packade ner kattungen i kartongen, knöt ett snöre runt om, jag betalade 50 kr och gick därifrån. Idag kan jag inte förstå att hon lämnade ifrån sig kattungen till en sådan som mig. Visst, jag hade ett gott hjärta, men det syntes väl att jag inte kunde något om katter!? Jag hade ingen aning om hur det är att ha katt. Vem har ansvaret i sådana fall? Den som köper eller den som säljer? Jag hade ju såklart hämtat kattungen dagen efter med buren om hon hade sagt till mig vad jag ska göra. Men hon sa inget. Och jag var ju glad att kunna ta hem den. Jag ville ta den innanför jackan men det fick jag inte. Det var ju tur!!! Det hade vart bekvämare för den men säkert inte säkrare.
Jag tycker faktiskt att det är uppfödarens ansvar att försäkra sig om att de lämnar kattungen till en som kan ge den ett bra liv. Till en människa som vet vad den ger sig in på.
Hur som helst, fel var det iaf!
Men vi kom iaf hem. Vi stannade till hos en kompis till mig. Då var Bombel väldigt lung. Han la sig på en filt och sov. Vi kunde gosa en liten stund. Han var så underbart söt. Det kan ni se på det första kortet. Men när vi väl kom hem blev han konstig. Han sprang och gömde sig bakom tvn. Där satt han ett bra tag. Varje morgon väckte han mig kl 7 i 3 dagar i sträck, men när jag ville ta han så sprang han och gömde sig. Sista morgonen blev det tyst efter en liten stund så jag började undra. Jag gick upp och ropade efter honom, men ingen katt syntes till. Jag fick panik. Vart tog han vägen? Jag bara satte mig ner i köket och väntade. Då kom han ut. Han satt under köksskåpen. Han hittade ett litet hål och kröp in. Det dröjde även några dagar innan han lärde sig att hoppa upp på sängen. Men när han väl lärde sig det, blev det en favoritplats!

sc01aaa017

Det tog ett bra tag innan vi blev kompisar. Men när vi väl blev det så blev vi oskiljaktiga. Han var med överallt. Det sägs att katter vänjer sig vid platser och inte vid människor. Jag tror inte på det. Han var ett undantag men även våra missar är ett undantag.
Vi somnade alltid tillsammans. Mamma brukade säga att hon visste när jag var på väg hem för han satte sig då vid dörren och väntade. Då visste hon att jag kommer hem snart. Han var ofta med när jag badade. Han satt på badkarskanten. Han var en perfekt vän!! I en perfekt värld hade han fortfarande funnits i mitt liv.
Det fanns bara ett problem med Bombel. Han kissade inne. Han bajsade i kattlådan men kissade lite överallt. Han kissade på alla golv och mattor. Så länge jag bodde själv så kunde jag stå ut med detta. Det var jobbigt men tanken på att avliva honom fanns inte. Han kissade från dag 1. Men vissa omständigheter gjorde att jag inte kunde bo själv längre, jag var tvungen att flytta hem igen. Efter 2 år gick det inte längre. Mamma gick med på mycket. Tog bort alla mattorna, slängde många mattor som var dränkta i kattkiss. Men när man ständigt oroar sig att inte trampa i en kisspöl så får man nog. När alla andra är arga på katten och man inget kan göra blir det bara jobbigt.
Sommaren 2004 fick jag ta ett beslut. Då fick alla nog av kattkiss och kattkisslukt överallt. Det var det svåraste beslutet jag någonsin behövt ta. Det finns inget rätt och fel där. Jag gjorde allt jag kunde. Testade allt möjligt men inget hjälpte. Jag funderade på att adoptera bort han men det skulle jag aldrig klara. Om inte jag kunde stå ut med det som älskade honom över allt annat vem skulle kunna göra det då? Hur jag än vände och vred på det såg jag ingen lösning. För om inte min familj kunde stå ut med det för min skull, hur skulle då min blivande sambo kunna göra det?

sc01ea6fd9

Det gjorde så ont och det gör det även idag, 4 år senare! Det sägs att tiden läker sår men i det fallet stämmer inte det. Det här är det tuffaste inlägget jag någonsin skrivit! Det gör så ont bara jag tänker på det!
När jag till slut bestämde att det fanns ingen lösning, att jag måste avliva han blev jag helt paraliserad. Jag klarade inte ens av att ringa en veterinär. Inte ens kolla upp var det fanns en veterinär. Tårarna bara forsade nedför mina kinder så fort jag tänkte på det. Till slut sa jag att jag klarar inte det! Det går bara inte! Jag bad min bror ringa en veterinär. Jag höll på att gå sönder. Sista dagen grät jag mest hela tiden. Jag ville hela tiden åka själv med han till veterinären, men min familj sa att det kanske inte är så bra om jag kör i det läget. Min bror erbjöd sig att köra mig. Men när den dagen kom, brast det bara. Jag klarade inte ens av att åka med. Det är den värsta dagen i mitt liv. Jag bara grät floder och ville dö! Jag kunde inte äta, inte sova och tårarna bara rann.
Det gjorde så ont i mig och det gör det än idag! Jag kommer aldrig kunna förlåta mig själv för att jag inte åkte med. Att han fick somna in ensam! Men jag klarade inte det då och jag skulle inte klara det idag heller!! Det gör bara för ont..
Jag hoppas ingen skulle behöva gå igenom något sådant här!
Jag ringde till veterinären en vecka senare för att höra hur det gick. Och tjejen som svarade var så förstående. Hon berättade att han somnade in lugnt och stilla. Att allt gick bra! Det kändes skönt att höra men smärtan kommer aldrig att försvinna! Det bästa hade varit om han fanns kvar i mitt liv och det näst bästa i sådana fall att jag kunde varit med honom in i det sista! Det kommer alltid att förfölja mig, hur jag än bär mig åt!
Han kommer alltid ha en speciell plats i mitt hjärta! En stor bit av mitt hjärta tillhör den mest ”vanliga” katten, den gråvita bondkatten! Hur många sådana finns här på jorden? Men han kommer alltid att vara något extra!!!! Och jag kommer alltid att gråta över hans öde!!!!!

Bombel 14/7-00 – 30/7-04

spacer

Royal Canin – Boken om kattungen!

Royal Canin – Boken om kattungen!

cimg4267

Jag älskar verkligen Royal Canin. De är så mycket mer än bara kattmat. Det här är ytterligare ett exempel på att de tänker på helheten.

Det här är en bok/ett häfte som jag fick av uppfödaren i samband med kattunge köpet.

Det står en del om mottagandet av kattungen, hur man fostrar den, kattungens hygien mm. Mycket nyttiga saker som man behöver veta. För man är inte expert på kattungar bara för att man köper en. Och alla har inte råd att skaffa sig en kattbok direkt. Då är det så bra att kunna skicka med en bok med nyttig information som uppfödare. För att man vet aldrig hur mycket den andre vet om katter.

När jag köpte min första katt var det en katastrof. Jag blir mörkrädd när jag tänker på det idag. Jag visste ingenting och uppfödaren brydde sig inte heller om det. Jag fick kattungen och fick åka hem. Jag hade inte ens med mig ngn kattbur när jag kom för att hämta kissen. Då kan ni tänka er!. Hade jag vart den uppfödaren så hade jag skickat hem mig igen.

 

cimg4278

Det bästa av allt är att den har en separat sida till egna anteckningar om katten. Man kan fylla tex. i namn, födelsedatum, ras, ID-nr. Där kan man även klistra in lite foto på katten.

 

cimg4279

Jag har haft tur att ha fått med mig en sådan bok/häfte från alla tre uppfödarna. Så alla tre kissarna har varsin 🙂

Den är fin, praktisk och himla bra att kunna få med sig när man hämtar kattungen! Bra grund speciellt om det är första katten man köper.


Hittar du inte det du söker?»» Klicka här

spacer

Kattleksak – Tunnel

Tunnel – kattleksak

Vi har en lektunnel av prassel nylon i röd/grå färg.
Den har vi fått köpa av Blossoms uppfödare. Hon skaffade den åt oss när vi kom för att hämta lilla Bloss. Jag hade aldrig sett någon sådan innan.
Ytterligare en sak som jag la märke till hemma hos Blossoms uppfödare som jag blev så himla förtjust i.
img_3910På den bilden är tunneln helt ny och fräsch. Och det är Blossom som syns på bilden oxå. Hennes första dagar hos oss.

Idag ser tunneln lite annorlunda ut. 🙂

Katterna använder den till ganska mycket:

T.ex. sova, gömma sig i, krafsa och slåss.

Den har tjejerna väldigt mycket användning för. När Leo är på lekhumör så är den bra att gömma sig i.

Leo är inte så snäll när han ska ”leka” med dem. Han springer efter och hugger dem. Det ser inte alls trevligt ut. De blir rädda och han förtvivlad för att de inte vill leka med han. 🙂

cimg4237Som ni ser på bilden så ser den ganska sned ut idag. Fast Blossom verkar nöjd iaf!

Idag kan man köpa sådana tunnlar i princip alla djuraffärer och djuravdelningar på t.ex ICA.

Det finns i olika färger och material.

Vi har köpt en annan på rusta för länge sedan. Och den är inte alls lika populär. Den billiga prasslar så hemskt.

Så det är bättre att satsa på någon av bättre kvalité.

De ligger på allt från 200 kr och uppåt. Som sagt jag skulle inte rekommendera att köpa den allra billigaste. Då riskerar man att slänga pengarna i sjön.

Annars så tycker jag att en sådan tunnel hemma är ett måste! 🙂 Våra katter uppskattar den verkligen.

Har du andra erfarenheter av sådana tunnlar, berätta!

Du kan köpa en lektunnel HÄR & HÄR.
spacer

Katten Nr 1 – Leo!

Leo är en Silver Shaded perser hane.

När vi bestämde oss att skaffa katt pratade vi om att skaffa en raskatt eftersom vi ville ha en innekatt. Båda har vi tidigare haft bondkatter som inte trivdes inne. Vi ville ha en katt som skulle trivas med att vara innekatt.

Därför ville vi ha en lugn raskatt.

Vi började läsa lite om olika raser och bestämde till slut att en perser katt är nog det vi letar efter.

Vi letade mest på blocket. Vi visste då inte så mycket om var man hittar en raskatt. Vi kontaktade några uppfödare. Till slut hittade vi en röd/creme färgad perser kattunge som verkade underbar. Vi bokade tid för att åka och titta på den. Samma morgon som vi skulle åka dit ringde uppfödarn till oss och berättade att de var sjuka och att vi inte kunde komma. Jag blev väldigt ledsen för vi hade sett fram emot att komma och titta på den. De sa att de hör av sig när de kan ta emot oss. Vi fick en dålig känsla och bestämde oss att leta vidare. De ringde efter ngn vecka men då hade vi redan skaffat Leo.

Vi kontaktade en annan uppfödare efter att ha sett en jättesöt kattunge på hennes hemsida. (Se bilden nedan). Vi fick komma och titta på honom några timmar senare. Och han var så otroligt söt. Vi fick ett väldigt bra bemötande och en bra känsla för uppfödaren och bestämde oss där och då att honom vill vi ha. Vi tingade honom på direkten. 

Han kunde inte följa med oss hem med en gång. Uppfödaren skulle ta honom till en veterinär för en vaccinspruta och en undersökning och vi hade inte ens med oss någon kattbur. Så vi fick snällt vänta några dagar. Kattungar får inte flytta hemifrån innan de fyllt 12v, men Leo var redan 14v gammal. Så det var inga problem. 

 

leo-ca-8-v

Leo 8 veckor gammal

 

I stamtavlan heter han Artemis, men vi valde att ge honom ett annat namn. Efter massa om och men fick det bli Leo

3-man

Leo flyttade in 31/1-07.

Det här är Leo de första dagarna hemma hos oss. Han sov så himla mycket i början. Jag var så orolig över att han skulle bli uttråkad utan sin kattfamilj så jag överaktiverade honom. Han ville inte veta av mig till slut. 🙂

Jag trodde faktiskt inte att man kunde överaktivera en katt, men jo, det kan man.

 

Vi märkte ganska snabbt på Leo att han inte var ngn ensam katt. Han saknade kattsällskap. 

Han gick runt och gnällde väldigt mycket.

Det som vi tyckte var väldigt konstigt var att han inte gillade att bli klappad. Han ryggade så fort vi tog i honom. Jag pratade mycket med uppfödaren och hon kände inte igen den katten jag pratade om. Han var väldigt gosig hemma hos henne.

img_3709Hemma hos oss ville han leka med våra fötter men han gillade inte händer.

Det var bara att låta honom komma till oss, sa uppfödaren. Han hade nog tröttnat på oss helt enkelt. 🙂

Det var inte roligt att höra. Vi hade verkligen gjort vårt yttersta så att han skulle få det så bra som möjligt. Men jag tror vi ville för mycket.

Hur som helst så fick vi rådet att inte ta initiativ till lek, utan han fick komma till oss. 

Kel var det inte tal om, han ville absolut inte bli klappad.

Att det kan bli så fel när man vill så väl..

Jag var så ledsen och kände mig hatad av katten. Den perfekta kattungen som jag drömt om var han verkligen inte. Jag ville ju ha en liten kisse som skulle sova bredvid mig i sängen, ligga i mitt knä och spinna. Det gjorde verkligen inte Leo.

Man såg verkligen att han inte var lycklig. Han saknade kattsällskap. Han kom från ett hem med 4 vuxna katter och 2 syskon, till ett hem där han får vara ensam på dagarna.

img_3749Här är Leo ca 5 månader.

Han var ju så söt med sina rosa öron. 🙂

Det är han än idag!

Det märktes ganska tydligt att han inte trivdes som ensam katt så vi började prata om att skaffa en kompis till han.

Så i slutet på mars började jag att titta runt lite.

Vi hittade en underbar ragdoll hona. Mer om detta i inlägget om Blossom.

Leo uppskattade inte sin nya kompis från början men när de väl blev kompisar så märktes det hur han förändrades. Även mot oss. Han var så tacksam.

Han var verkligen glad över sin nya kompis. Hon sökte hans uppmärksamhet väldigt mycket. Han tvättade henne, de sov tillsammans och äntligen hade han någon katt att leka med. Jag slutade ju att leka med honom. Lekte bara när han sökte upp mig. Det var inte så mycket.

Han lärde sig att hämta leksaker. La de vid fötterna på oss så vi skulle kasta. Det gör han än idag. 🙂 Som en hund..

 

leo-6-man

Leos finaste kort, 6 mån gammal!

 

Idag är Leo en knäkatt, tro det eller ej.

Innerst inne så visste jag nog att han skulle lära sig att gosa. Han hade nog inget val. 😉

Så idag kommer han helt självmant och lägger sig i knät. Han gillar att bli klappad och söker sig till oss hela tiden. Att man kunde få så dålig start fast man gör sitt yttersta kunde jag inte drömma om. Men slutet gott allting gott. 🙂

Idag är alla lyckliga!

VÄRLDENS MYSIGASTE KATT! – LEO

 

spacer